For the moment only available in Swedish.
Dessa artiklar har tidigare publicerats i Salukibladet nr 2-3 2005.
 Photo: Jessica Bolander
Lure coursing
- En spännande sport som är salukins bruksgren
Av Ingela Hägg
Lure coursing (lc) är vinthundarnas egna officiella bruksgren, här kan de få de meriter som behövs för att kunna starta i bruksklass på de officiella utställningarna som anordnas inom Sverige samt även i vissa länder utomlands. Svenska Vinthundklubben är i Sverige ansvarig för genomförande av Lure coursingproven samt de träningstillfällen som erbjuds för att erhålla officiell licens. Licens och medlemskap i SvVk (eller motsvarande utländsk organisation) krävs för att din vinthund skall få starta på de officiella proven.
Lure coursing sker genom att man släpper hunden efter ett fejkat byte, den så kallade luren, som är en plastpåse. Luren sitter på en lina som dras in till en maskin och på vägen passeras ett antal trissor. Trissorna gör att det blir ett antal olikformade ?tvära? kast och kurvor år olika håll. Det är alltså en stor skillnad mot kapplöpning på rundbana, som oftast associeras med greyhounds, där hundarna springer åt samma håll hela tiden. Hundarna bär alltid munkorg när de springer. Lure coursing är ett utmärkt tillfälle att träffa andra vinthundsentusiaster, de flesta brukar göra både prov- och träningstillfällena som en helgdagsutflykt med fikakorg i det gröna (eller i snön).
Syftet med lure coursing är att i möjligaste mån efterlikna vinthundarnas ursprungliga sätt att jaga. Vi kan därigenom visa att de kan bibehålla sitt rastypiska sätt att jaga, vända snabbt och effektivt, springa fort samt komma ifatt ?bytet? utan att tappa intresset. Genom lure coursing ser man även deras förmåga att samarbeta med andra hundar och hur de beter sig socialt med andra hundar och människor.
Photo: Fredrik Ljungberg
Ursprunget
Lure coursing har sitt ursprung i USA. Under 1970-talet hade intresset väckts att hitta ett alternativt sätt att låta vinthundar (samt basenji och rhodesian ridgeback) jaga även i de delstater där jakt med dessa hundar inte var tillåtet. Jakten skulle i största möjliga mån efterlikna naturlig jakt och så småningom utarbetades det som i dagligt tal kallas lc.
1977 kom det till Sverige en motion som framförde ett önskemål om ett vidareutvecklat funktionsprov för saluki, som även skulle vara ett krav för att erhålla utställningschampionat. Hundkapplöpning var etablerat sedan länge och den dåvarande kapplöpningssektionen inom Svenska Vinthundklubben biföll motionen och gav Svenska Salukiringens ordförande Jonny Hedberg i uppdrag att utforma ett funktionstest för alla vinthundar. Valet föll på lc. Regler inhämtades från American Sighthound Field Association (ASFA) och omarbetades för att passa svenska förhållanden. Tyvärr gick inte förslaget att införa lc som bruksprov igenom vid det tillfället. Svenska Salukiringen startade dock i Stockholm upp en livlig lc-verksamhet som hade verksamhet ända fram till år 2000. Under 90-talet började en aktiv samverkan för att få tillstånd en officiell verksamhet med lc för alla vinthundsraser (numera även för basenji). År 1999 genomfördes så det första officiella lc-provet i Sverige. Antalet salukis (och övriga vinthundar/basenjis) som deltar på träningar, tar licens och startar på prov har stadigt ökat för varje år och det ser ljust ut för lc-verksamheten i framtiden.
Photo Jessica Bolander
Bedömningsregler vid lc-prov
Bedömning av loppen sker efter fem parametrar:
1. Entusiasm = Hundens intresse för och uppmärksamhet på luren.
2. Följsamhet = Hur hunden fäster blicken på luren och i viss mån hur den följer lurens bana, men även hur den samarbetar med andra hundar för att på ett effektivt sätt fånga luren.
3. Fart = Hur snabbt hunden rör sig i förhållande mot sina konkurrenter.
4. Rörlighet = Hundens förmåga att snabbt och lätt röra sig i olika riktningar och under olika markförhållanden.
5. Uthållighet = Hundens förmåga att hålla "full fart" både fysiskt och mentalt.
Maxpoäng på varje parameter är 20p, detta ger max 100p per lopp. Vid prov så dömer två domare var för sig, deras poäng räknas ihop och delas därefter på hälften. Varje prov skall innehålla två godkända lopp per hund. För att få släppa sin hund i andra omgången krävs att första loppet är godkänt, för att bli godkänd måste hunden ha fått mer än 50p.
I första loppet får hunden en startkompis via lottning. I andra loppet får hunden springa mot en poängmässigt jämbördig hund. Klarar din hund andra loppet och även där kommer över 50p så får den en placering. Poängen i andra loppet räknas separat och adderas sedan med poängen från första loppet. Därefter delas den totala poängsumman på hälften, och den halverade summan blir hundens slutpoäng. Som slutpoäng kan hunden maximalt erhålla 100p.
För att det på proven skall delas ut cert/cacil krävs att vinnande hund i rasen har en slutpoäng på 67p eller högre. Cert får ej heller delas ut om antalet startande i rasen består av en enda hund, oavsett om den har tillräckliga poäng eller ej. Certen är ej könsbundna. Upp till tre cert per prov kan utdelas, cert nr:2 delas ut om det startar mer än sex hundar i rasen, cert nr:3 delas ut om det startar minst 24 hundar i rasen (hundarna måste dock ha uppnått minst 67p). Cacil delas ut endast om det startar minst 6 hundar i rasen, cacil till vardera könet utdelas om det startar minst sex i vardera könet i rasen (hundarna måste dock ha uppnått erfoderliga 67p). Om de bäst placerade hundarna redan är lc-champions, tillfaller cert/cacil nästkommande hund om den har erforderliga poäng och antalet startande hundar i rasen är uppfyllda.
För att få starta i bruksklass på utställning måste hunden ha ett godkänt provresultat på mer än 55p samt ej vara svensk utställningschampion.
Svenskt Lure Coursing Championt, SLCCh
Tilldelas hund som erhållit minst tre certifikat på lc-prov i Sverige under minst två kalenderår. Hunden ska även efter 15 månaders ålder ha erhållit, som lägst, andra pris vid kvalitetsbedömning på officiell utställning i något nordiskt land.
Internationellt Lure Coursing Championat, IntLCCh
Tilldelas hund som erhållit minst två cacil utdelade i två länder samt efter 15 månaders ålder erhållit som lägst två stycken andra pris i kvalitetsbedömning på internationell utställning. Minst 12 månader och en dag måste förflyta mellan första och det sist tagna cacil.
Lure coursing finns som officiell bruksgren i flera länder bl.a Finland, Norge, Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, England och USA. För att deltaga i andra länder finns ibland lite olika regler vad gäller deltagare från andra länder. Om ni är intresserad av att delta utomlands hjälper Ingela gärna till med råd.
Nyfiken nybörjare
-Här är allt du behöver veta för att prova lc för första gången
Av Ingela Hägg
Alla är välkomna med sina hundar på lc-träningarna som arrangeras av Svenska Vinthundklubben. För att låta sin hund prova lc krävs dock ett medlemskap SvVk, men det brukar vara okej i de flesta sektionerna att låta hunden prova på en gång innan medlemskapet inbetalas. Innan du åker på en träning, tag kontakt med den lc-sektion/avdelning där närmaste träningsmöjlighet finns. Besök www.vinthund.se och välj lure coursing, där finns information om vart du kan vända dig.
Innan du kommer så långt som till att släppa din hund lös på banan ska du ha fått information på plats om gällande regelverk och ha skrivit under ett intyg om att just du släpper din hund på egen risk och att du är helt och hållet ansvarig för vad som sker, både när din hund springer samt när den är kopplad i närheten av lc-banan. Vidare bör du få information om vad som krävs för att ta licens, vad som ingår i bedömning under ett lc-prov samt hur viktig uppvärmning av hunden är för att motverka eventuella skador.
Photo: Heli. P
Viktigt att veta för dig som är nybörjare, och hur går det till på en lc-träning
Innan du åker ut på träningen bör inte hunden ha ätit, åtminstone inte en jätteportion, ca 4 timmar innan träningen sker. Du bör även se över längden på hundens klor, klorna skall inte?klappra? i golvet när hunden går. Salukins klor fungerar nästan som en katts vid jakt, den fäller ned/ut klorna för att greppa i backen. Om hunden har för långa klor finns en risk att den kan bryta en av lederna i tårna (falangerna). Tag även med en vattenflaska samt om möjligt något litet energirikt att tugga på för hunden. Under ett lopp gör hunden av med en stor mängd energi och behöver påfyllning efteråt. Och glöm inte att ta med något gott till dig själv, dagen på fältet kan bli lång och en fikakorg är alltid trevligt att ta med!
Photo: Heli. P
På fältet
Leta reda på den person som kan ge dig nödvändig information när du är på plats. Skriv upp dig på en eventuell startlista som anger när just du skall låta din hund starta på banan. Startlistan anger vilket lopp din hund ska springa i, inte vilket klockslag du ska släppa hunden. Glöm inte att berätta att din hund aldrig har sprungit och be någon visa dig hur du skall släppa hunden. Olika grepp att hålla i hunden kan vara av vikt att kunna då hunden så fort den fattat vad det är som gäller, kommer att göra allt för att komma ur ditt grepp. Vid ett lc-prov får du poängavdrag om du släpper din hund innan startsignalen är given eller om du släpper den för sent.
När du är på väg ut på banan, sätt på hunden munkorgen – ALLA hundar måste bära munkorg på träning och lc-prov, enda gången det finns dispens är om lc-träning sker inom ett väl inhägnat område. Munkorgar finns i olika utförande, A&O är dock att den inte ger ett tryck över struphuvudet. Hundens struphuvud ökar i volym under loppet och om munkorgen sitter för tight, får hunden inte tillräckligt med syre. Hunden kommer med all säkerhet inte att vilja prova lc någon fler gång efter en sådan upplevelse Ett riktmärke är att det från munkorgen till struphuvudet ska vara ett mellanrum på ca 2-3 cm. Kontrollera även att munkorgen inte sitter åt över tinningarna, även där måste finnas ett visst expansionsutrymme. Vid ansträngning sväller hundens tinningar upp. Vidare får inte munkorgen vara för liten vare sig på längden eller på höjden/bredden. När hunden har huvudet i munkorgen skall den kunna öppna munnen rejält så att den får ett gott luftflöde in till lungorna, en vanlig munkorg avsedd för annan användning ger ej hunden denna möjlighet. En ?vanlig? munkorg är oftast även för tät vilket även det förhindrar ett fritt luftflöde. Längden på munkorgen får ej vara så kort att hunden riskerar att stöta emot kanten och därmed fastna med tänderna i själva munkorgen (tänk på att hunden dyker in mot ?luren? på slutet och därmed kör ned huvudet i botten på munkorgen).
I vissa avdelningar finns det munkorgar för utlåning vid träningar, ibland lånar även privatpersoner ut sina munkorgar. Om din hund tycker lc är toppen rekommenderas att snabbt inhandla en egen munkorg - tänk dock på ovanstående råd, för i djuraffärer finns sällan kunskap om hur munkorgarna skall sitta! Med egen munkorg minimeras risken för att din hund ska smittas av noskvalster eller förkylningar.
Photo: Heli. P
Uppvärmning
När det börjar närma sig din tur i startordningen, tar du en ordentlig promenad eller joggar med hunden. Den måste vara ordentligt uppvärmd innan den springer. Uppvärmningen minimerar risken för skador, tänk efter hur elitidrottarna gör innan ett lopp - omsorgsfull uppvärmning innan och efteråt tar dom på sig kläder för att sakta varva ned. En väl uppvärmd hund håller kroppen/blodomloppet igång ett bra tag, ända upp emot 20 minuter, beroende på längden på uppvärmningen.
Photo: Heli. P
Första loppet
Nu är det din tur att släppa hunden för första gången. Tag på munkorgen precis innan du ska släppa den. Det vill säga, du har provat ut en lagom storlek innan, tar den med ut på banan och när du står redo för att släppa din hund sätter du snabbt på munkorgen. En del hundar tycker inte om munkorgar, vissa blir rent klaustrofobiska när något sitter över huvudet/nosryggen (har själv en sådan hund hemma), och därför bör du inte låta din ovana hund bära munkorg innan loppet.
Släpp hunden på kommando ?Tally Ho?. Om hunden ej springer utan avvaktande står kvar, spring med och locka hunden att vilja springa efter ?luren?. Så fort den springer själv BERÖM högt och ljudligt, gå sedan snabbt till målet. Beröm även hunden när den är på ingång mot målområdet. När ?luren? stannat, tag snabbt av munkorgen. Promenera med hunden tills den varvat ned. Drag gärna ut linan inför nästa lopp, ett ypperligt tillfälle att låta hunden promenera av flåset och varva ned.
Ge ej hunden vatten direkt efter ett lopp, avvakta tills den varvat ned. Om den ser ut att ha akut behov av vatten ta en blomspruta och spraya vatten direkt i munnen.
Har du chansen låt hunden springa två lopp under en och samma dag, sedan bör hunden vila. Det tar på hjärnans kapacitet och kraft att få utlopp för sin jaktinstinkt, och flera av nybörjarna brukar sova gott på kvällen.
Hunden måste vara i fysiskt bra kondition. Det vill säga om hunden inte har en god grundkondition ökar också risken för skador. Lure coursing skall inte ses som ett tillfälle att motionera hunden.
Innan ett prov kan det vara klokt att under tre dagar ge hunden mer att dricka, till exempel genom att ge dem vätska i maten. Om det är varmt, ta gärna med vätskeersättning som finns att köpa på Apoteket
Se över trampdynorna, smörj dem sommartid. Titta mellan tårna så att hunden inte har sprickor eller annat som kan orsaka att den inte springer bra och ökar skaderisken.
KYL inte en varm kropp direkt efter ett lopp, mjölksyran måste först gå ur kroppen. Detta är en viktig punkt då de flesta skador sker om man slarvar med detta. Under varma sommardagar är det ofta ett måste att svalka hunden med blöta kalla handdukar men alltså inte omedelbart efter ett lopp.
VÄRM hunden med täcke innan och efter lopp. Det gäller förstås enbart under de svalare årstiderna.
Dubbla koppel kan i vissa fall vara att rekommendera vid banan, ett koppel går lätt av vid ett hastigt ryck och det innebär att du utsätter både de hundar som springer på banan för en onödig risk och att din egen hund riskerar att bli avstängd.
Har du hunden i bilen under träningsdagen eller provtillfället, tänk NATURLIGTVIS på solen och att det blir fort för varmt i bilen! Försök även i möjligaste mån att täcka för så att din hund inte ser banan, vissa hundar blir väldigt upphetsade när de ser andra springa och då riskerar hunden att göra åverkan på din bil helt i onödan. En bur i bilen är att rekommendera, en bra investering som ger din saluki ett säkert färdsätt i bilen och det skyddar även dig om olyckan skulle vara framme ? vid en krock kan en hund orsaka stor skada på övriga passagerare.
Skulle din hund mot förmodan ådra sig en skada i samband med lc så låt den vila ordentligt. Skador i tassar och handlovar - kan bli permanenta om de inte får läka. Det finns skador som kan ta upp emot sex månader att läka ordentligt. Tack och lov har det visat sig att skadefrekvensen vid både träningar och prov, är mycket låg.
Photo: Heli. P
|
